Give me a handbook
Okej, livet går upp och ner. Det är något varje människa får lära sig hantera. Men ibland är det ju nästan löjligt! Jag kan bli så otroligt less på mig själv, att jag kan vara så likgiltig. Det är något jag verkigen är rädd för, likgiltighet. Att man helt enkelt inte bryr sig. Som när vissa människor säger att dom skiter fullständigt i miljön, krig eller andra stora frågor, så länge de inte rör dom. Men jag menar, de andra människorna som lider på grund av detta? Man kanske tittar på nyheterna, tycker lite synd om dom och så. Men sen då? Vad gör vi åt det. Vi fortsätter fortfarnde att förstöra vår värld. De är som att så länge vi inte träffat eller känner dessa människor så spelar det väl ingen roll? Nej, sån likgitihet mår jag dåligt inför. Men nu hoppas jag inte att ni tror att jag anklagar er för världens alla brister, nejnej. Men jag vill sätta den tanken i era huvuden denna lördagmorgon. Tunga grejer, jag vet. Men världförstörelsen pågår dygnet runt, människor lider varje dag. Tillbaka till det jag började med. Livet går upp och ner, minst sagt. Just nu hade jag en såndär djuptänkarmorgon, undertiden tittar jag just nu på Superhjältarna. Snart ska jag plugga och sen förhoppningsvis ta mig ut i solen. Ha de bäst! Bless
Kärleksförklaringar
Trackback