In the back of my mind
Det är tur att även om det många gånger känns som att man ska dö, så gör man inte det. Det är den känslan jag gillar med att träna, att få igång kroppen så pass mycket att det bara känns som att man ska falla ihop i en hög. Men att när man väl stannar eller sätter sig ner så är det som att man överlevt i alla fall. Man har klarat det! Igår var jag i stallet och tog världens mysigaste ridtur med Zannah. Tur vi har så sanslöst fina skogsvägar i Knaften, det är få gånger jag känner mig så avslappnad som när jag rider på en skogsväg i en alldeles lagomt varm sol. Åh... Lycka! När jag kom hem så åt jag middag, pluggade och tog en joggingrunda. Att motionera är inte så jobbigt när man märker att det ger resultat. Efter det duschade jag och pluggade lite till. Idag har jag gjort bort ett prov nu på morgonen som jag tror gick bra. Sedan gjorde jag även bort ett idrottstest som jag verkligen är nöjd med. Man testade sin egen kondition, och ja, jag har förbättrat mig! Som sagt så känns det otroligt bra att träningen ger resultat. Nu sitter jag på skolan, som vanligt är det lunch då jag har min bloggtid. Efter skolan ska jag plugga inför genetikprovet imorgon (jag vet att jag låter som världens pluggis, men må så vara. Det behövs och det ger resultat) och sedan äta palt hemma hos fina mormor och morfar tillsammans med massa familj. Mys!
Solen lyser ute och jag har lila på mig idag! Bless